Lämna en kommentar

Hopsnackat – gästspel i Göteborg 15 nov

20180926_182914

UPPDATERING 12/11: Vi har fått några återbud så det finns åter chans att knö sig in. Boka genom att maila till hopsnackat@gmail.com  Först till kvarn gäller.

Uppdatering 21/10: Nu är föreställningen den 15 november UTSÅLD!

Hopsnackat-ensemblen gästspelar på Teater Uno (Esperantoplatsen 7-9) i Göteborg torsdagen den 15e november kl 18-19.

Biljettpris 100 kr.

I rollerna som sopgubbarna Limpan, Rosen och Bellman – och som uskor, busschaufförer, lagerarbetare osv – syns Jens Olsson, Agnes Persson och Pontus Lundin från Alla Tiders Teater. Regi: Martha Vestin. Manus: Frances Tuuloskorpi, fritt efter berättelser i antologin Hopsnackat.

Fackklubbar/sektioner och andra som vill förköpa biljetter kan göra det via hopsnackat@gmail.com. Teaterlokalen är inte stor, så det är vettigt att förköpa eller förboka om man vill erbjuda föreställningen t.ex. som en del av en facklig studiecirkel eller som medlemsaktivitet eller om man bara vill vara säker på att få biljett.

Kvarblivna biljetter säljs på plats (kontant eller swish).

Facebookevent: Hopsnackat i Göteborg! Teater 15 nov 2018

Mer om pjäsen: Hopsnackat

Detta händer också i Göteborg med omnejd i november: Den 13 november gör ensemblen ett genrep inför teatereleverna på Wendelsbergs folkhögskola. Den 14 november blir det en föreställning för medlemmar i fackförbundet Vision och den 30 november en för medlemmar i Seko Västtåg.

Annonser
Lämna en kommentar

Vad f-n gör vi nu? Hopsnackat i Borlänge 26/9

2018-09-26 Borlänge Hopsnackat AffischNästa Hopsnackat-föreställning: Forum Kvarnsveden i BORLÄNGE onsdag den 26 september 2018 kl 17.30. LO-facken och ABF bjuder in. Gratis! Kaffe o smörgås ingår. Anmäl att du kommer, före 21/9, på abf.borlange-nedansiljan@abf.se eller 0243-6694

Bli glad och uppviglad av en kort och rivig teaterföreställning som bygger på berättelser från verkliga arbetsplatser! Samtal efteråt för dem som vill.

I rollerna som sopgubbarna Limpan, Rosen och Bellman – och som uskor, busschaufförer, lagerarbetare osv – syns denna gång Jens Olsson, Agnes Persson och Pontus Lundin från Alla Tiders Teater. Regi: Martha Vestin. Manus: Frances Tuuloskorpi, fritt efter berättelser i antologin Hopsnackat.

Bor eller jobbar du i Borlänge med omnejd? Här finns affischen som pdf. Skriv ut och sätt upp t.ex. på jobbet. 2018-09-26 Vad f-n gör vi nu! Hopsnackat

Event på facebook: Vad f-n gör vi nu?

Mer om pjäsen, om att beställa/arrangera en föreställning, med mera finns här.

Lämna en kommentar

Hopsnackat-teater i Malmö 8/9

IMG_3521

Hopsnackat spelas i Malmö på lördag den 8 september 2018 kl 16.00. Fritt inträde!

Plats: Teater Augusten, Augustenborgsgatan 10.
Föreställningen är ca 1 timme lång. Den ges denna gång som en del av NBGB-festivalen som pågår under dagen på Norra Grängesbergsgatan. Arrangörer är ABF Malmö med flera.
Facebookevent: Teaterföreställningen Hopsnackat (gratis)

Bli glad och uppviglad av en kort och rivig teaterföreställning som bygger på berättelser från verkliga arbetsplatser!
I rollerna som sopgubbarna Limpan, Rosen och Bellman – och som uskor, busschaufförer, lagerarbetare osv – syns David Weiss, Emma Larsson och Pontus Lundin från Alla Tiders Teater. Regi: Martha Vestin. Manus: Frances Tuuloskorpi, fritt efter berättelser i antologin Hopsnackat.

Ensemblen gör tidigare samma dag även en föreställning på Pågen för livsmedelsarbetareklubbens medlemmar, med stöd av Arbetarrörelsens Kulturfond.

Mer om pjäsen, om att beställa/arrangera en föreställning med mera hittar du här.

Lämna en kommentar

Bidra till bok 5 – Rastmöte

 

2000 Bagarn möten (2)

En av våra Hopsnackat-skribenter hörde av sig.

– Jag tycker vi ska göra en till bok! Den ska heta Rastmöte.

– Fast vi skulle ju inte göra fler böcker i serien?

– Jomen jag har nya erfarenheter nu av att komma igång med rastmöten tillsammans med arbetskamraterna på min nya arbetsplats och jag har samlat på mig en massa tips…

– Fast det finns ju redan många berättelser om olika sorters möten och hopsnack i Hopsnackat? Det finns tillåme en berättelse som heter just Rastmöte.

– Vi kan väl fördjupa oss?

– Tja varför inte… vi har ju fördjupat oss i arbetsplatstidningar och annan skriftlig kommunikation i Hopskrivet, och i hur man kan ta strid på sin arbetsplats i Slutsnackat och Om strejker. Kanske back to basic igen med fördjupning i själva hopsnacket?

– Vi gör det!

– Då får vi börja med att fråga om det finns fler som vill bidra med sina erfarenheter.

Frågan

Vill du bidra med en berättelse om rastmöte? Då menar vi inte möten med chefer eller jobb-på-rasten, utan hopsnack med arbetskamrater på raster och pauser. Hur har ni lagt upp det och hur har det funkat? Vad pratar ni om? Sker det tillfälligt eller regelbundet? Har det lett till nåt bra? Om det var svårt eller inte gick bra, vad kan du berätta om det?  Och om du jobbar/har jobbat på ett ställe där ni inte kan träffas under arbetsdagen, hur gör ni för att ändå kunna snacka ihop er arbetskamrater emellan? Om något irriterar på jobbet, hur och när snackar ni ihop er om hur ni ska tackla det? För ni går väl inte hem och grinar var och en för sig?

Berättelserna ska utgå från verkliga erfarenheter. Tänk tips, varningar, verktygslåda, handbok. Lustiga och konstiga saker som hänt i samband med rastmöten eller annat hopsnack vill vi också ha med.

Även teckningar och berättelser i serieform är välkomna!

Du får inte betalt om din berättelse kommer med i boken, men du får några friex som du själv kan sälja eller ge bort. Plus en omgång av de tidigare böckerna i serien. Och du bidrar till att sprida erfarenheter arbetsplatser emellan.

Berättelser skickas in till hopsnackat@gmail.com. Skicka gärna in nu under sommaren (juni-augusti 2018) så kan vi bedöma läget sen – Kan det bli en pocketbok som de tidigare antologierna? Eller ett tunnare häfte? Eller en tumme? Det hänger på dig…

Lämna en kommentar

Hopsnackat-teater hos er i höst?

IMG_3521

De tre sopgubbarna Limpan, Rosen och Bellman gjuter liv i minnen från olika arbetsplatser där arbetskamrater snackat ihop sig mot orättvisor, underbemanning och dålig arbetsmiljö. Hopsnackat är en teaterpjäs som tar ställning och har ett underifrånperspektiv, oavsett om det är erfarna verkstadsarbetare eller sommarjobbande ungdomar som kommer till tals. Det blir allvar, ilska och många skratt.

”Den redan mycket läsvärda antologin Hopsnackat – … – har nu också blivit en njutbar entimmas teaterföreställning i regi av Martha Vestin. Ramen är en spontan sophämtningsstrejk, där väntan på att arbetsgivaren ska backa och betala ut rätt löner ger gott om tid att berätta för varann om andra lyckade aktioner, men också att uppfostra varann i samverkan och inbördes respekt. Att folkvett, humor och facklig taktik hänger samman understryks av den tajta effektiva spelstilen. Pjäsen blir därför på många plan en bild av det fungerande kollektivet.” (Tidningen Arbetet efter Hopsnackat-premiären 2013.)

Pjäsen är en timme lång och passar både för öppna föreställningar och för fackliga och andra föreningar, kursgårdar etc, gärna med samtal efteråt. Den kan spelas både på scen och i andra lokaler.

Vi planerar nu för föreställningar hösten 2018

Mer info: Arrangera föreställning.

Info finns även som pdf för utskrift: Hopsnackat till hösten 2018 – flyer.

Maila snarast till hopsnackat@gmail.com om ni är intresserade av att beställa en föreställning till hösten, så rådgör vi om möjligheterna.

Lämna en kommentar

Vart är vi på väg?

photobysrdr_25012150_668285226893368_4389625695144247296_n

Foto: Serdar Yaygin, lokförare och fotograf.

Linnea Garli är lokförare och förtroendevald i fackföreningen Seko. I tidskriften Clarté nr 1 2018 skriver hon under rubriken Att sätta sig i respekt – en facklig bruksanvisning om antologiserien Folkrörelse på arbetsplatsen, särskilt om de två senaste böckerna Slutsnackat och Om strejker. Men det börjar och slutar på hennes egen arbetsplats. Vi har fått ok till att lägga upp artikeln här.

En händelse på min arbetsplats

Jag jobbar på järnvägen. I februari närvarade ett tjugotal av mina arbetskamrater, lokförare och tågvärdar, på en arbetsplatsträff (APT). Deltagarna tog upp saker som dagligen påverkar arbetsmiljön på tågen. Bristen på fungerande toaletter. Mult­ningarna av fordon vid plattform. Det ständiga tummandet på raster. Terror­beredskap. Kort sagt sådant som det talas om i varenda tjänstekupé och förarhytt.

Tonen var stundtals hård, men speglade stämningen på jobbet.

Efter en trevlig lunch talade cheferna plötsligt om ”mobbning” och ”trakasserier” som skulle ha pågått under förmiddagen. Många blev väldigt upprörda. Man upp­fattade det som allvarliga anklagelser vilka inte stämde med sanningen, och gruppcheferna avbröt arbetsplatsträffen i förtid med hänvisning till ”den dåliga stämningen”.

Ett par veckor senare kallades fyra arbetskamrater till enskilda samtal. Där utdelades erinringar, skriftliga varningar, som mest handlade om APT-deltagarnas ton. En erinran betyder att den anställde gjort något som kan leda till att personen kan avskedas om beteendet inte upphör. Hur ska man kunna försvara sig mot något så undflyende som ”ton”?

Folk vägrade att skriva under. En av de inkallade sade upp sig på stående fot, i protest. Bara ett par timmar senare hade denne lämnat in både tjänstetelefon och uniform. I en tid då lokförarbristen är stor och konkurrensen om oss hård har arbetsgivaren tappat ytterligare en näsa.

Två böcker som skulle kunna fungera som manualer

Just nu följer jag en chattgrupp om läget på jobbet. Det var inte meningen. Meningen var att jag skulle läsa två böcker och skriva om dem. Ironiskt nog två böcker som skulle kunna fungera som manualer i rådande situation, och som visar att sådant händer på många arbetsplatser idag.

Böckerna heter Slutsnackat (2015) och Om strejker (2015), de två avslutande delarna i bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen (redaktör Frances Tuuloskorpi). Gemensamt för de fyra böckerna är att de rymmer självupplevda, lättlästa arbetsplatsberättelser om konflikter och kamp på jobbet. Ibland har textförfattarna behövt vara anonyma. Berättelserna kan komma från blivande sjuksköterskor i Umeå, lokförare i Borlänge, hemtjänsten i Malmö eller fabriksanställda i Dals Långed.

Hopsnackat (2010) innehåller 35 berättelser från 25 olika arbetsplatser, om hur man pratat ihop sig och stoppat en försämring eller fått igenom en förbättring på jobbet. Hopskrivet (2012) utgörs av ett tjugotal bidrag om arbetsplatstidningar och andra texter som spelat roll på arbetsplatsen. Slutsnackat liknar Hopsnackat men med mer utrymme för eftertanke och lärdomar av erfarenheterna. Om strejker handlar om erfarenheter av spontana strejker.

Något annat måste göras. Men vad?

”Efter den första kallduschen dunkade vi våra förtroendevaldas ryggar. Tillsammans svor vi över arbetsgivaren och berömde våra kamrater. Där, framför huvudkontoret, förstod vi att vi behövde hjälpa till om facket skulle vinna förhandlingarna. När vi gick därifrån pratade vi inte om hur arga eller ledsna vi var. Vi pratade om vad vi skulle göra härnäst.”

Orden är en tågvärds, och handlar om när arbetsgivaren krävde att personalen skulle jobba ännu fler helger än de redan gjorde. De fackliga förhandlarna kom ingen vart och något annat måste göras. Men vad? Berättelsen finns i bokseriens tredje del, Slutsnackat.

De fackligt förtroendevalda får inte uppmana till, eller delta i, vilda strejker. Det förstod tågvärdarna och skickade ut de förtroendevalda ur mötesrummet för att själva fatta beslut om övertidsblockad. Här är det inte facket som ”någon annan” som är huvudpersonen, utan facket som ”vi”.

Slutsnackat ger oss flera tips på vad arbetskamrater, fullt tillåtet, kan göra tillsammans. Man kan ”jobba rätt”, alltså följa arbetsgivarens egna regler, som sopgubbarna i Stockholm. Man kan tacka nej till för korta arbetspass, som timmisarna på ett vårdhem. Man kan vägra att ta anställning under en viss lönenivå, som sjuksköterskor under parollen ”inte under 24 000”. Eller man kan som sista åtgärd säga upp sig i grupp, som på barnintensiven i Lund.

Om strejker går steget längre och följer upp med flera berättelser om hur kollegor tillsammans slutat jobba och strejkat vilt. På lager, i fabriker, på järnvägen och inom vården.

Orsak, verkan, metod

Mest ingående skildras strejken, eller egentligen strejkerna, på Scania i Södertälje 1990, där arbetsgivaren avvisade den löneökning fackklubben föreslagit. Här får vi genom två berättare följa såväl orsak som verkan och metod.

Bakgrund: ”Alla visste att Scania gick bra. Det var högkonjunktur och hade varit så i bra många år. Det pratades varje år om vinst.”

Mötesdialog: ”Måste man sjunga? Jag såg det i en film.”

Funderingar runt optimal tidpunkt: ”Det går inte att köra senare på dagen, för tänk om basarna får reda på att vi ska strejka, då kommer de gå hela dagen och bearbeta folk tills de inte törs. Direkt på morgonen är bäst. Listigt.”

Demonstrationståg genom alla verkstäder: ”Från att ha startat med drygt hundrafemtio arbetare hade man blivit flera hundra när man väl kom fram till huvudkontoret.”

Inspirationskällor: ”Det hade också varit strejk i tunnelbanan några månader tidigare och snacket gick: När andra kan varför kan inte vi?”

Slutsatser: ”Men det viktigaste vi vann var den stora förändringen som skedde i huvudet på folk. Sanslöst vilket fackligt intresse som uppstod. En helt ny generation fackliga ungdomar väcktes där. De hade inte gått några kurser, inte haft några uppdrag. Ilskan och strejken väckte dem.”

En tveksamhet kan vändas till beslutsamhet när man hör att andra satt ner foten. Kunde de på tunnelbanan så kan väl vi? Tuuloskorpi kommenterar dessa ringar på vattnet: ”Det bästa stödet man kan ge kämpande arbetare är att ta strid i liknande frågor på sin egen arbetsplats.”

Storfiskarhistorier eller verksamhetsplaner

Men hur ska vi bli mer uppmärksamma på ringarna? 1989 genomfördes en rikstäckande, vild lokförarstrejk som också återfinns i Om strejker med rubriken Sverige stod stilla. Den gången handlade det om pensionsåldern. Jag jobbar dagligen med människor som deltog. Hur kommer det sig att deras berättelser blivit storfiskarhistorier i stället för verksamhetsplaner? Minnesluckorna visar att vi behöver få in erfarenheterna i våra ryggrader. Jag misstänker att det är precis det som denna bokserie vill. Vi kan lära oss något av byggarbetarna som i Om strejker bestämde sig för att sitta kvar i sin bod när de fick höra att Paulina som städade fått sparken (hon blev anställd igen efter deras sittning), ta med oss till våra egna arbetskamrater när de behandlas illa.

Att läsa en bok är en ensam sysselsättning. Att prata med sig själv om smarta strategier blir varken folk eller rörelse. Men att använda dessa böcker för att prata mer med varandra, vad skulle då kunna hända? Om det där jag som läst i stället blir vi som läst? Hopsnackat-serien visar att saker händer överallt och hela tiden, och kan därmed verka som katalysator för nya händelser på nya arbetsplatser. Kanske via en bokcirkel på jobbet?

Åter till min arbetsplats

Nu är min arbetsplats mitt uppe i något som skulle kunna vara en ny hopsnackad berättelse. Ilskan sprider sig via räls, telefoner och facebook-grupper. De förtroendevalda har bråda dagar. Människor som aldrig tidigare kommit på medlemsmöten dyker upp på hastigt sammankallad after work till stöd för de utsatta arbetskamraterna. Mål formuleras: Ge våra arbetskamrater upprättelse, ta tillbaka erinringarna!

Man ska inte springa händelserna i förväg, det gäller både allvar och glädjeyra. Frågan dallrar i luften: Vart är vi på väg?

Slutordet får bli tågvärdens: ”Alla försämringar borde kosta. Chefer ska vara rädda för att inte ha sina anställda med sig. Vi måste lära upp varandra och lära oss att lita på varandra. Att orsaka problem. Det är rätt krångligt att veta hur en övertidsblockad ska organiseras om ingen på jobbet har gjort det förut. Man får uppfinna hjulet igen. Därför borde vi vårda arbetsplatsens minne bättre.”

Linnea Garli 2018.

Info om arbetsplatsträffen kommer från fackklubben, www.klubb106.se.

clarte2018-1

Clarté-numret innehåller flera artiklar som kan vara av intresse för den som gillar folkrörelse på arbetsplatsen. Läs mer om numret  och beställ det på Clartés webbsida: Nr 1 2018 – Rörelser från golvet.

Lämna en kommentar

Hopsnackat spelas i Skåne 10-11 april

Hopsnackat som teater – en timmes rivig föreställning som bygger på berättelser ur antologin med samma namn.

Tisdag 10 april 2018 kl 19 i Svalöv. Plats: Fridhems folkhögskola, Rönnebergsv 10. Öppen föreställning. Gratis inträde. Arr: ABF

Onsdag 11 april 2018 kl 18 i Malmö. Plats: Kommunals lokal i Rosengårds centrum, Wachtmeisters väg 2. Kommunalare och andra LO-medlemmar välkomna, Kommunal bjuder på fika innan föreställningen. Gratis inträde. Arr: ABF och Kommunal Malmö.